bara 70sidor kvar...

 

Är så himla trött, men känner att jag måste fortsätta mitt läsande,

Har ju tenta som jag måste studera till med.

Undrar hur jag ska klara av detta?!!

just nu känns det nästan hopplöst :(

 

Emil ligger brevid och snarkar för fullt, goa unge!! hihi

Ne nog för att blogga nu ska jag läsa!!!

Zlatan, Caligula och ordningen i skolan kap 3

Kap 3 sammanfattningen....

I kap 3 får man läsa om en skräck lärare som var hård och sträng mot eleverna, han var också mycket orättvis när det kom till kön, han behandlade pojkarna i klassen bättre än vad han gjorde med flickorna. Pojkarna fick högre betyg ä flickorna.

 

Man fick även läsa om hur han förnedrade en liten flicka för att hon inte kunde svara på hans frågor.

 

Som jag har förstått det är det Jonas Aspelin själv som är eleven i denna berättelse och läraren som heter Caligula är hans lärare.

 

Jonas undrar själv varför ingen gör något åt lärarens hämska sätt mot flickorna, men kommer till insikt att man hela tiden ska klappa medhårs för att inte gör det värre.

Socialisation – den process varigenom människorutvecklas från att vara biologiska varelser till att bli samhällsvarelser = barn försöker passa in i ens vuxen-samhälle.

 

Steg för steg, roller, normer, värden attityder etc. för att kunna fungera i samhället.

Grunden i vår identitet läggs genom primärsocialisationen.

Enligt citat från Mead är socialisation en aldrig avslutad process mellan människor. Vad som poängteras är att människan aldrig blir färdigkonstruerad, varje år,varje dag varje timme varje minut, ja till och med i varje ögonblick händer det något nytt med oss som individer, och med oss som samhälle.

Jag och mig – får läsa om detta, var ganska kompliserat tyckte jag.

Charles Horton Cooley påstår att självskänsla är ” det omedelbara och avgörande tecknet och beviset för vad jag är”

Cooleys mest kända begrepp är spegeljaget.

1. individen föreställer sig hur hon ter sig inför andra människor
2. hon föreställer sig samtidigt hur dessa andra värderar henne
3. hennes självkänsla antar i denna process formen av stolthet eller skam (förödmjukelse)

Man kan tala om en medveten och en omedveten sida av självkänslan, var och en har en medveten upplevelse i sig själv.

En annan forskare är thomas scheff som bygger vidare på Cooleys analys om spegeljaget, menar att stolthet och skam är männiksans grundkänslor, eftersom de antas ge omedelbara singnaler till individen om viken karaktär hennes band till andra människor har.

Arlie Hoschild anser att känslor är som ett av våra sinnen så som, hörsen,syn,smak,lukt tillför känslorna information till det sociala självet.

Scheff säger att känslor är varken bra eller dåliga i sig, att det hjälper oss att navigera iden sociala trafiken.

Situtionsbunden identitet byggs upp i det kokreta mötet här och nu mellan individen och omgivningen. Denna aspekt av identiteten framstår som påtagligt beroende av den faktiska miljö individen för tillfället är en del av.

 

Den generella identiteten är därimot mer grundläggande och utvecklas ikontinutet från situation till situation.

Det står i boken om hur skolan tillsammans med familjen ska hjälpa eleverna med socialiseringen. Att den spelar en sådan stor roll.

Det står jätte mycket omläroplaner om hur skolan och läraren ska utgå från eleven mm.

Det var svårt i slutet att förstå poängen, men jag tror inte att det kommer bli så relevant för mig eller min uppgift.

Om någon skulle förmoda sig att ha läst i slutet på kap 3 och kan sammanfatta det skulle jag bli otroligt glad :)

Zlatan, Caligula och ordningen i skolan Kap 2

Kap 2 sammanfattning....

Vad handlar kap 2 om?!

Här får man läsa om en lärare som heter Camilla Nilsson och hon går sin andra praktikperiod( hon läser till gymnasielärare)Hon ska ha en klass somgår estetisk inriktning. Hon ska undervisa i Svenska om dikter. Hon börjar med att presentera sig själv och låter även eleverna göra detsamma. Hon märker att en kille som presenterar sig som Zlatan som är ”klassens clown”som sitter längst back i klassrummet när presenterar sig låssa han vara ”fotbollsspelaren” men camilla spelar med.

När hon ser hans kroppsspråk och atityd ser han inte direkt intresserad ut som de andra eleverna.

Camilla säger till att alla ska lämna in varsin loggbok efter lektionen.

När hon senare läser loggblöckerna så märker hon i Zlatans bok att han har skrivit att han inte tycker o dikter specielt mycket, specielt kärleks dikter.

 

Nästa lektion så märker camilla att Zlatan sitter längst fram i klassrummet, hon läster upp en dikt, när hon har läst klart säger Zlatan att han inte alls tyckte att den var bra, men då säger en annan elev att den va det.

Det börjar bli en dissuktion i hela klassrummet. Men i slutet börjar Zlatan fatta poängen med dikten och säger till camilla - ”jag vet inte... den dikten allså, griper liksom tag i en” och hon svara tillbaka – ”ja, det är så med god poesi”

När Camilla nu läser loggböckerna så märker hon att i Zlatans bok att han tyckte mer om denna lektionen och att poesi/dikter kunde vara ganska roligt ändå,

 

Hon skriver tillbaka om att det inte det alltid så lätt att veta vad man är bra på eller inte om man inte testar det först, man kan bli förvånad.

Ur interaktionistisk synvinkel förhåller det sig tvärtom så att samhälletkommer först och det mänskliga nedvetandet sedan. Analysen av människans personlighet och samhällets ordning utgår från vad Mead benämner en ”fortgående erfarenhets- och beteendeprocess”

det skrivs om den sociala interaktion och det mänskliga medvetande.

 

Att ett barn föds att det saknar mening för sig självt, det svarar bara på andras yttre beteende. För att avancera till elementärt beteende till ömsesidig, meningfylld handling så använder det signifikanta symboler.

Först då kan människan uttrycka gester som är signifikanta symboler utvecklas med hennsmedvetande.

Det skrivs även en del om mellanmänsklig kommunikation och interaktion att vad som händer inne i klassrummet kan delas upp i mikroanalyser och att man kan gå in på djupet om olika sociala interaktioner och mänsklig samspel.

 

Mellanmänsklig komunikation innebär med andra ord att man etablerar en gemensam aktivitet, utför något tillsammans.

Direkt komunikation så som ansikte mot ansikte som yttre verbala och icke verbala gester vilket ger indikationer om de inblandade individernas inre tankar och känslor.

Det Jonas Aspelin om komunikation med varandra aldrig är självskriven att komunikationen hela tide leder i varje ögonblick till olika grader av ömsesidig förståelse mellan indeviderna, precis som Zlatan och Camilla förstår varnadra med det verbala och det icke verbala handlingarna.

 

I boken står det även om emotionell komunikation så som jag har fattat det och håller med om att det stämmer, är ju att personer som vi inte känner så har vi inte samma eller lika ”mycket” känslor för.

 

Att man kan visa med icke verbala gester olika sorters känslor,och få både medkänsla och förståelse ickeverbalt tillbaka.

 

Jonas Aspelin skriver i sin bok om Relationer i undervisningen att förr hade inte läraren samma roll som han eller hon har idag, förr behövde inte läraren bry sig om eleverna som individer omsorg om de trives eller om de vantrivdes, idag är det skriver i läroplanen att alla lärare ska se på omsorgsaspekten, att vi som lärare ska ha god relation med våra elever och lärandet ska ske efter den enskildes behov och stäkra dennes självförtroende och social kompitens.

En mening som jag tyckte var otroligt bra skriven som jag tänkte ha som avslutning i kap 2 sammanfattning var att (ceterat från Mead) - ”barnet blir inte socialt genom inlärning med måstevara socialt föratt kunna lära”

Zlatan, Caligula och ordningen i skolan......

Nu var det ett bra tag sedan.......

Jag har nu beslutat mig för att försöka blogga mer, när jag bloggade förra gången om Didaktik så märkte jag på tentan som kom att det var den delen jag kunde bäst, (även dock att jag blev underkänd, så klarade jag den delen med ganska bra poäng, nu har jag kompleterat, och äntligen fått G)

Vi har fått i uppgift att läsa  Zlatan, Caligula och ordningen i skolan av Jonas Aspelin.
Även två uppgifter som jag tänker ta i tur med sen, men först tänkte jag skriva lite om varje kapitel så som jag har förstått dem, och det som jag tyckt vart intressant, nu använder jag kanske mig inte mycket av "fina ord" men det är sån jag är....

Vad handla kap 1 om?

Det första man får läsa om är om Anna Lindström som precis verkar har blivit gumnasie lärare. Hon ska ha en klass som hon hon har fått varningar om att vara mycket stökig.

 

Hon väljer att be eleverna om att rösta om vilken film av tre stycken som de ska få se nästa vecka.

Men klassen verkar iinte vilja lyssna på henne utan kastar saker, pratar i mun på varnadra.mm.

Hon försöker att be eleverna att vara tysta och välja film men lyckas inte.

Denna lektionen är givetvis meninglös och nedbrytande enligt jonas Aspelin.

 

Det står att man kan sätta sig in Annas vånda, Att när hon har suttit inne på sitt arbetsrum och planerat lektionen. Man får även läsa om när hon är påväg till lektion och släpper in eleverna i klassrummet, om hur klassen redan där är stökig och att hon inte riktigt får någon kontakt med eleverna, hon försökte tillochmed hälsa på en kille som stod närmast dörren utan att få en muntlig hälsning utan bara en trött nickning.

Här har Anna några frågor till sig sjäv, hur ska jag få dem att lyssna? Hur får jag kontakt med eleverna? Och hur får jag undervisningen att fungera?!.

 

Något som Jonas Aspelin skriver om i sin bok är om hur hon skulle kunna få kontakt med den komplexa situation hon faktiskt är delaktig i och få se saker på nytt sätt och mindre sterotypt sätt.

Som han säger att hon kan göra på två olika sätt :

1. Hon kan tänka på hur lektionen har varit, besvärlig och så vidare, att reflektera över sina handlingar hur hon tolkade det.
2. Att hon reflekterar på vad hon gjorde när hon pratade med en besvärlig elev, om hon hade kunnat gjort det anurlunda, att tänka på experimentera sig fram vad som funkar, (reflektera i handlingen)

 

Det Jonas Aspelin skriver i sin bok är om två författare Ingrid Carlgren och Ference Marton är att lärarens arbete innefattar två aspekter:

1. pedagogiska intentioner – vad läraren strävar efter och syftar till.
2. De sociala omständigheter hon verkar under.

Det jag kan tycka är intressant i boken är att hur man får reda av Jonas Aspelin om relationsmedvetanden pedagogisk praxis, om hur viktigt det är om individen och samhälle, att som utbildad lärare ha kunskaper om detta. Att man får det genom ”praktikkunnande”.

Något annat jag tyckte va otroligt igentligen var hur jonas Aspelin går in på djupet om begreppet ”människor interagerar”sid 17, Man blev lite ”ärrad för livet nu” efter man hade läst den. Att verkligen i stortsett allt vi gör är att interaktonerar att vi alltid är sociala på ett eller annat sätt.

Socialpsykologi står det himlamycketom i kap 1, och är ett intressant ämne, so jag gärna skulle vilja läsa mer av, men jag kan inte säga att jag förstår det fullt ut, eller ja knappt alls, men det lilla jag har förstått det från boken är det att det handlar om dig och mig, om oss som verkliga personer och om de sociala omständigheter vi lever i. Det handlar om vad människor gör tillsammans.



Hoppas jag kunde hjälpa någon mer än mig själv, imorgon kommer förhoppningviss resten av kapitlen, så håll ut!!