Zlatan, Caligula och ordningen i skolan kap 3

Kap 3 sammanfattningen....

I kap 3 får man läsa om en skräck lärare som var hård och sträng mot eleverna, han var också mycket orättvis när det kom till kön, han behandlade pojkarna i klassen bättre än vad han gjorde med flickorna. Pojkarna fick högre betyg ä flickorna.

 

Man fick även läsa om hur han förnedrade en liten flicka för att hon inte kunde svara på hans frågor.

 

Som jag har förstått det är det Jonas Aspelin själv som är eleven i denna berättelse och läraren som heter Caligula är hans lärare.

 

Jonas undrar själv varför ingen gör något åt lärarens hämska sätt mot flickorna, men kommer till insikt att man hela tiden ska klappa medhårs för att inte gör det värre.

Socialisation – den process varigenom människorutvecklas från att vara biologiska varelser till att bli samhällsvarelser = barn försöker passa in i ens vuxen-samhälle.

 

Steg för steg, roller, normer, värden attityder etc. för att kunna fungera i samhället.

Grunden i vår identitet läggs genom primärsocialisationen.

Enligt citat från Mead är socialisation en aldrig avslutad process mellan människor. Vad som poängteras är att människan aldrig blir färdigkonstruerad, varje år,varje dag varje timme varje minut, ja till och med i varje ögonblick händer det något nytt med oss som individer, och med oss som samhälle.

Jag och mig – får läsa om detta, var ganska kompliserat tyckte jag.

Charles Horton Cooley påstår att självskänsla är ” det omedelbara och avgörande tecknet och beviset för vad jag är”

Cooleys mest kända begrepp är spegeljaget.

1. individen föreställer sig hur hon ter sig inför andra människor
2. hon föreställer sig samtidigt hur dessa andra värderar henne
3. hennes självkänsla antar i denna process formen av stolthet eller skam (förödmjukelse)

Man kan tala om en medveten och en omedveten sida av självkänslan, var och en har en medveten upplevelse i sig själv.

En annan forskare är thomas scheff som bygger vidare på Cooleys analys om spegeljaget, menar att stolthet och skam är männiksans grundkänslor, eftersom de antas ge omedelbara singnaler till individen om viken karaktär hennes band till andra människor har.

Arlie Hoschild anser att känslor är som ett av våra sinnen så som, hörsen,syn,smak,lukt tillför känslorna information till det sociala självet.

Scheff säger att känslor är varken bra eller dåliga i sig, att det hjälper oss att navigera iden sociala trafiken.

Situtionsbunden identitet byggs upp i det kokreta mötet här och nu mellan individen och omgivningen. Denna aspekt av identiteten framstår som påtagligt beroende av den faktiska miljö individen för tillfället är en del av.

 

Den generella identiteten är därimot mer grundläggande och utvecklas ikontinutet från situation till situation.

Det står i boken om hur skolan tillsammans med familjen ska hjälpa eleverna med socialiseringen. Att den spelar en sådan stor roll.

Det står jätte mycket omläroplaner om hur skolan och läraren ska utgå från eleven mm.

Det var svårt i slutet att förstå poängen, men jag tror inte att det kommer bli så relevant för mig eller min uppgift.

Om någon skulle förmoda sig att ha läst i slutet på kap 3 och kan sammanfatta det skulle jag bli otroligt glad :)